tydligt otydligt.

Processen går vidare, i mig. Det outtalade, den otydliga skärpan, spänningar, konflikter i människor och konflikter i möten mellan människor.
Det ger otroligt mycket att höra sig själv berätta vid handledningen hur man tänkt med sin process. Det är då jag upplever att jag samtidigt reflekterar över vad jag säger och då växer mina tankar vidare. Att någon lyssnar ger mig också en känsla av att mina ibland förvirrade tankar tas på fullaste allvar och mognar i friheten och vänligheten som handledningen innebär.
Något att tänka på inför framtiden.
För mig är också det tekniska en utmaning som jag antagit och jag tackar än en gång de jättehyggliga klasskompisar som hjälpt mig när jag kört fast med datorn.
Jag har många trådar som jag drar i för att slutligen gestalta min konflikt om rädslor, behov, olikheter, jag gör detta i form av en poetisk film, som en andning mellan abstrakta och konkreta
bilder.

ett ögonblick....

En tanke, en bild...........

Alla dörrar öppna.........

Samerna hade inga tydliga gränser, ingen rättighet som var nedskriven i lag endast ett nyttjande sen urminnes tid att hävda som sin rätt.
Det otydliga är konfliktskapande, att inte se bra.
-att se-, mina tankar vandrade vidare till engelska "to see"= förstå.
Min egen konflikt: att utveckla mig från det konkreta mot det abstrakta i mitt bildskapande blev med ens tydlig, det har pyrt under ytan i mig ända sedan i höstas.
Vad vill man förstå? Hur någon tänker, vad som finns bakom ytan hos de som är i en konfliktsituation,och det som händer mellan olika parter.
I mellanrummet skapas något tex. mellan mig, mitt objekt, och betraktaren, i detta rum rör sig något fram och tillbaka, bilden talar tillbaka till mig.
Jag tänkte hastigt att det finns en paralell, i en lärosituation, när jag ser var eleven befinner sig och vad den bör ta till sig och vad eleven faktiskt ser och tar till sig, där är ju ett liknande "rum"
Skakar man på förutsättningarna uppstår ett större djup, bredd, nya insikter som leder vidare.

Att låta betraktaren tala med bilden i enrum, jag skall inte lägga mig i och berätta allt, hur spännande blir det om jag gör det? Låt bilden bli poetisk, skriv/måla.
Hur uppfattar jag själv min bild, vad säger den? är min nästa reflektion vad kan jag, eller vill jag utveckla........
I morgon hämtar jag min dv-kamera, det skall bli spännande, jag kan börja filma!!
Jag har haft handledning mellan detta inlägg och förra som sporrat mig vidare.