Varför har man igentligen rabatter mellan hus? Är det för att skapa gröna ytor som skall upplevas som behagliga att titta på eller är det för att ett grönt rum skapar mellanrum som länkar ihop sten med tex trä, passager eller gator med hus, vem skall sköta dem? Ja jag fattar inte, men kollade på nätet och hittade en debattartikel från kommunaktuellt nr 19. 3 juni 2004 om ansvar i bostadsområde i Stockholms län skriven av Per Larsson, planenheten, länsstyrelsen i Stockholms län.
Där står det "...Plan- och bygglagens sjätte kapitel säger tydligt att kommunen skall vara huvudman för allmänna platser- såvida det inte finns särskilda skäl till annat. Ändå försöker kommunerna allt oftare förlägga funktionen allmän plats till kvartersmark och därmed ge en närbelägen samfällighetsförening ansvaret för underhåll..."
Jaha det kanske förklarar lite av de planterade och övergivna rabatterna på Fjällgatan där buskar planterats lite sporadiskt eller vissa ytor som inte är planterade alls men skulle kunna vara det med annat än ogräs.
Det kanske är naturens kraft att ta över som man vill spegla. De utstrålar en viss frihet iallafall.
Jag läser i "Den nakna staden"(Magnus Haglund, Stefan Schneider.) Färdiga ytor ger trygghet alla vet hur man skall röra sig det skapar ett statiskt samhälle tillåter inte förändring" Är det därför man har rabatter och ordnade gröna ytor: för att hålla borta aktiviteter som man inte vill ha där! Istället för en mur eller högt staket så planterar man en stor rabatt med bänkar och små gångar mellan grönsakerna.
Då blir det naturligtvis tryggare men jag tänker vidare när jag läser i samma bok(s.218) att " ...Etablerad ordning inte har något med ett riktigt liv att göra, det är bara en orkestrering av tristess..." Det lät väl tjusigt, men det är väl då graffitti dyker upp..när man vill sätta egen prägel på tillvaron?
Jag börjar faktiskt tycka att eländesgatan är en generös gata som tillåter mer än andra gator.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar